Nostalgisk eufori

Skriftställaren noterade att Sundets Pärlas fotbollsstolthet nästan passerade "di blåe" och kampen om vilket skånelag som vinner allsvenskan är åter en öppen affär.

På den tiden då ett Olympiabesök var en given  händelse varannan söndag var alla fotbollsspelare betydligt äldre än Skriftställaren. Vilken skillnad mot idag! Idag då alla fotbollssparkare är betydligt yngre än Skriftställaren. Men spänningen består!
Den laglojalitet, som spelare som Sven "Butti" Espling, Sven-Ove Svensson, Gerhard Andersson, Lars-Erik Ahlberg, Bengt Salomonson och Kalle Svensson med flera skapade hos Skriftställaren har överlevt såväl flytt till bandymetropol, som kortare och längre utlandsvistelser.
De rödblåa bollkämparna var alltid i pojkgänget betydligt mer intressanta identifiera sig med än de blåes Prawits Öberh, Tore Svensson, Bengt Lindskog, Ingvar Swahn, Bo Larsson med flera.

Det var de rödblåas hjältar man ville vara när pojkgänget sparkade boll på gatan eller lyckades smita in på Magnnus Stenbocksskolans grusplan. Skolgården låstes efter schemalagd tid och mmed jämna mellanrum jagades vi bort av skolvaktmästarna.
Med samma självklara elegans som de rödblå gjorde mål på Olympia, så gjorde vi mål antingen mellan upplagda tröjor eller på skolgårdens trämål.
I skriftställarens ögon har Helsingborg redan gjort mer än vad som förväntats. Redan nu med tre omgångar kvar har man skrapat hop sex poäng mer än vad vi "experter" siade om före allsvenskans start i våras!
Skulle nu Malmö gå å vinna, så får ju vi exhelsingborgare glädjas åt att de tränas av en helsingborgare!
Så Skriftställaren blir nog nöjd hur det än slutar.
Mest nöjd blir han dock om de rödblå skulle lyckas passera de blåe på upploppet!

Idrottsredaktören funderar...

Hemma hos Skriftställaren satt idrotssredaktören Bolle Hurdle djupt nedsjunken i en läsfåtölj vid brasan. Han läppjade tankfullt på glas med apelsinjuice.Betänk att det är ännu arla om morgonen.
- Värt jobb, som idrottsskribenter, beklagade han sig, har blivit svårare med åren.
- Hur menar du, frågade Skriftst'ällaren. Även han läppjade på en apelsinjuice.
- Det gick väl an, sa han när t ex fotbollslagen innehöll  bara ett eller två namn som var svåra stava till.
Men idag kan hela lag innehålla spelare som ser ut vara felstavade fast man vet man stavat rätt.

- Finns det inte en regel om det, undrade Skriftställaren.
- Den för riket så välsignade immigrationen ställer dock till problem för min rättstavningskunskap och lägger man därtill köp av fotbollspelare från främmande kontinenter, så blir det konstigt. Se bara på den laguppställning en av huvudstadens stadsdelslag presenterade igår:

Vaiko, Ceasy, Lyyski, Toivio,Ayuba, Hämäläinen, Perovno,E'kong, Touma, Milic, Igboananike!!!

Duger inte lättstavade namn som Larsson, Mild, Edström m fl längre???
Skriftställaren tittade något förvånat på listan över de namn idrottsredaktören presenterade.
-Du är säker på att detta inte är ett lag från någon av de mer namnkunniga ligorna i Europa?
-Ja, svarade Hurdle, detta är ett lag i ALLSVENSKAN!
Jag har absolut inget emot att Sverige  breddas kulturellt, religiöst  och/eller etniskt. Så har det ju alltid varit och kommer alltid vara. Jag är mer bekymrad över att kunna stava rätt i en min spalt.
- Förresten, fortsatte han, var det Igboananike som såg till att stadsdelslaget vann i går!