Fest med Asterix och Obelix Torsdag den 3 december klockan 21.00

Redan när herr Skriftställare präntar rubriken för detta blockinlägg anar han det tvivel som mer realistisk läsare kan hysa. Inte kan man väl ha fest med seriefigurer hörs tvivelropen skalla. Invändningar om riktigheten i rubriken studsar mellan väggarna.
Herr Skriftställare känner sig därför manad att lämna galleritunet och förberedelser för julmarknad, luta fisk,pressa sylta, stoppa korv och aadra mer till säsongen hörande göromål.
Jo det är möjligt, vännen Cafeägarinnan Annabella har samlat ett team runt sig för att ge en illusion av en gallisk by. Där ska du kunna känna doften av helstekt vildsvin, möta några kända figurer från seriens värld. Tror minsann att självaste Mirakulix har blandat decemberglöggen. Så skulle ni uträtta stordåd efter ha druckit hans brygd, vet att det vara blott några timmar.
Tillfälligt har Trubadurix fått veckla in sig i snören och blivit upphängd i närmsta träd, munkavlad och allt. Detta för att han inte skall störa Bara Jonsons framträdande klockan 21.oo. Se där en riktig trubadur, som inte ger munkavelönskningar hor åhörarna. Ett kärt besök av en duktig musikant i den galliska byn.
Skivsnurrarherren Ikaros kommer också se till att inte bara trolldrýck bidrar till glada stordåd på dansutrymmet, utan även en väl mixad och njutbar låtlista.
Så se till att torsdagskvällen den 3 december är fri och packa ränslen med galliska kläder, romarkläder eller vikingakläder och festa med Asterix, Obelix, Idefix..eller med vilken ,,,ix, som helst!

Åh vilket härligt party in the hood

Onsdagskvällen i Second Life bjöd åter igen på en härlig upplevelse i parken vid Annabellas café. Kvällens tema var slum, luffare och bagladies. Aldrig tillförne har väl en så begränsad yta befolkats av så många sjavigt klädda avatarer. De passade bra in i den för kvällen uppbyggda scenariet.
Den månghövdade skaran kunde inte bara se typiska ghettokaserner, utan även lekamligt fylla sig med ärtsoppa, kaffe och kom man överens med den lättklädda barflickan även mer starkare drycker. Det gick ett rykte att soppan inte bara var kokt på en spik, men även att ärtorna stulits från yngre hoodinnevånare med blåsrör. Herr Skriftställare kan dock dementera detta, då Fru Cafeägarinnan garanterade att de var sponsrade av slumsystrarna.
Kvällen inleddes med gitarristen och trubaduren Wildstar framträdde på flaket till en gammal rostig pickup! Herr Skivsnurraren hade vissa problem med att dela strålglansen med Wildstar. Herr Skriftställare hörde skivsnurraren ihärdigt mumla något om ovisshet hur vissa elsladdar skulle kopplas. Och se efter en dryg halvtimme tycktes han snurrat till det ordentligt. Wildstar som underhållit den 40-hövdade skaran med sin sång, förångades..upplöstes i intet! Tystnaden lade sig som en mjuk sammetsfilt över bakgården.
Efter ett tag av tystnad ljöd åter musiken och de sjavigt klädda dansarna var så i trance försatte att de knappt märktes att de var utan musik. Dansen fortsatte, soppa sörplades, kaffe läppjades och Skivsnurraren Ikaros fick fart på skivtallrikarna.
Wildstar återkom efter ett, förkroppsligades lika mystiskt som han försvann. Han beklagade att han inte kunde fortsätt sitt framträdande, då hans laptop bara lagt av. Och den datorn han nu använde, ville dottern också använda och då får en fader ge upp...så är det bara.
Åhörare visade trots sin sjavighet förståelse och belönade herr Trubaduren med en medkännande och uppskattande applåd.
Kvällen fortsatte till Skivsnurrarens såväl egen favoritmusik, som den illa klädda publikens skivönskemål. Kvällen innehöll och en pristävling , där den mest sjaviga avataren skulle utses. Vinnare av denna tävling blev i särklass Bellona Sword, som inte bara lyckats finna sjaviga kläder, utan också..hmmm troligen med kuddar och djupfryst hjortstekar, lyckats med att så totalt framställa en typisk hoodinnevånare. Enligt Caféägarinnan skulle prispengarna inte användas till billig fastfood eller snacks, utan till en rejäl kroppslig makeover. Och se hon blev sannspådd snabbare än nägon anat. Innan kvällen var slut blev Bellona åter sitt vanliga gracila jag!
Till skivsnurraren Ikaros ihärdiga snurrande och goda melodival fortsatte dansen till lång efter onsdagen blivit torsdag.
Det var inte beordrat på något sätt, men herr Skriftställare hörde flera rop om en snar repris. Ja se Annabellas Cafékvällar med eller utan tema har blivit efterlängtat avbrott i den vanliga SL.lunken. Hon tycks inte kunna misslyckas med sina event. Succe är bara förnamnet till vad denna trevliga cafeägarinna kan åstadkomma.
Så alla ni som inte var där, ni kommer att ångra er!
Se upp för nästa arrangemang på Annabellas 50-talscafé och deltag!
Men nu närmast riltar vi in oss på Lördagens stora begivenhet Halloweenfest på slottet i Verloren!