En helt vanlig måndag var det....

Herr Skriftställare mötte tisdagsmorgonen efter en lång natts sömn. Natten varit helt utan drämmar. Inga maror har ridit hans sömn. Inget plötsligt uppvaknande med ruelser över vad dagen inan fört med sig. Skriftställaren försökte minnas den dag som flytt.
Julklappsjakten hade börjat och nog märktes det att fler än vanligt besökt ön, där Tour och Second lever sitt andra liv tillsammans med hundarna.

Julmarknaden har tjuvstartat försäljning. Månne det är rä'dslan att varor ska ta slut, som gör att man, likt skållade råttor (ett konstigt uttryck, anser Skriftställaren, som aldrig sett någon som helst skållad gnagare ila), far marknaden runt och inhandlar nödvändiga pinnaler inför jul och den framtid som väntar!

Goda vännen cafeägarinnan Annabella rådfrågade Skriftställaren om de senaste utsmyckningssysslorna vi ambassadbyggnaden och han var glad kunna ge en hjälpande hand.
Eftermiddagen ägnade Skriftställaren åt en promenad i vinterlandskap, Den ludne sambon fick inte följa med, då han skulle vara hemma och städa lite och framförallt fylla diskmaskinen.

Kvällen i Sl blev något oväntad för Skriftställaren, då han ombads att eskortera ovan nämnda vän och cafeägarinna till en skridskoövning på Torne älv. Denna aktivitet, som vid flera tillfällen skändligen misslyckades för Skriftställaren, krävde så mycket fokusering vid styrknapparna att foto ej togs. Fast säkerligen har andra tagit sådana.

Det var en helt vanlig måndag. Skriftställaren kunde inte minnas den annorlunda.
Nu är det tisdag och bara två dagar kvar till torsdag, då Art Island åter igen får se sin sköna drottning regera över landet .

Det ska bli en fest det.

SKIVSNURRARESTAFETT på MÅNDAGSBÖRSEN

Från förr i tiden minns jag att jag varit på pianostafetter, körstafetter, ja till och med bibelstafetter. Ännu mer förr i tiden haf herr Skriftställare själv deltagit i stafetter på olika idrottsplaser. Kanske inte så välljudande, men oj vad vi kämpa!
Igår var det skivsnurrarstafett på Måndagsbörsen. Under kvällen snurrade fem olika snivsnurrare skivor och förhöjde stämningen. En klar dominans av manliga skivsnurrare kunde noteras. Wizanna representerade den kvinnliga skivsnurrartraditionen med den äran.
Olika musikstilar presenterades och man kan förmoda att mycket av de egna favorriterna fanns med i de olika låtlistorna.
Gittrika Mint organiserande detta med dem äran. Hon hann också själv deltaga i den till skivsnurrandet bifogade dansen. Se vilken grace hon har!

Herr Skriftställare smög bakom några av skivsnurrarna för att försöka se hur de upplevde vyn över de dansande. Och visst dansades det så det stod härliga till. I de flesta fall ratades de utplacerade parbollarna. Det var kollektiv dans som gällde. Trots det tycker sig Herr Skriftställare notera viss skillnad i danser, måhända delade några av de dansande på på någon dansanimation. Det har blivit en fin tradition att besöka unadlosa (fick jag till det rätt?) och deltaga i festyran bland dansande avatarer. Det är tydligt, att för en sann SL-nyttjare spelar det ung roll om det är helg eller söcken, om det är måndag eller Lördag. Finns det tillälle till dans så ska den trådas! I gårkväll så tråddes den av en skara som ibland minskade något för att sen fyllas på. Kanske är det dock så att morgondagens plikter hämmar ett allfört frekvent och i tid utsträckt dansdeltagande.

Nog kunde de skivsnurrande stafettdeltagarna fröjdas åt en dansant ögonfägnande vy. De skivsnurrande stafettsnurrarna avtackades med jubelrop och kommentaren: Snyggt jobbat!
Kvällen led mot sitt slut för Herr Skriftställare och han förberedde sitt avtågande för att i nattlig ro njuta sitt otium. De som satnnade kvar hade en sista timmes umgänge och dans under Ikaros skivsnurrande att se fram mot. Måhända även han, från sitt skivsnurrarbås fär njuta av de charmanta, sensuellt samdansande rajrajsystrana Lensi och Tindra. I vart fall får de avsluta min rapport!