Second to none och Skriftställaren var på bal

Reyes Magos hade sitt mål klart för sig när de följde den stjärna som skulle leda dem till till det lilla landet i Romarrikets utkanter. De kom med gåvor och värdnad för att hylla en nyfödd konung.
Huruvida dagens avataros magicos följt någon stjärna är Skriftställaren obejkannt. Men många kände sig kallade och många anlände till ishotellet igårkväll. Så även Skriftställaren med underskön Second  i en drömsk blå kreation.
Ishotellparet hade skapat en smakfull balinramning och för Skriftställarens öron  härlig dansant musik. Skriftställaren noterade och med fara för att beskyllas vara humörlös och och brist på självdistans saäga, det är något i Ishotellet som hans dator är allergisk mot. Detta ska ipå intet sätt skyllas på värdpar, utan har endast med Skrifftställarens dataequipment att göra. Han laggar alltid otroligt mycket där. Han kraschar med regelbundenhet och gråvättar är ståndigt närvarande och förtar den upplevelse, som andra av kommentarer att döma , anser vara fantastisk. Den grafiska eftersläpningen omöjliggjorde  fotografering, men säkert har andra  luckats förmedla feststämningen i bild! Så ni får kolla där!
Han gläds med dem som så kan uppleva det fina.
Räddad av dansbollar fick Skriftställaren dock uppleva len kväll med  härlig dans med med betagande SLambo.
Ewa och Jesper, tack för ert initiativ till denna baltradition.

Gårdagen i dimma höljd

Vissa dagar är herr Skriftställares dator inte alls överens med modem, cybervägar, servrar och framförallt inte med Second Life! I går var en sådan dag! En mångfald inloggningsförsök slutade med det krassa medelandet att eftersökt server inte gick att nå! Herr Skriftställare lyckades nå den eftersökta servern och de facto inträdde i SecondLife, tyckte någon att detta var belöning nog. Tp-försök gav ett meddelande om att just nu kunde den begärda förflyttningen inte gemomföras. En vädjan om att försöka lite senare bifogades.

När herr Skriftställare var yngre och bena kraftiga och villiga, så gjordes åtminstone på vintern försök att klämma LAGG! Med detta uttryck avsågs att man medelst på fötterna fastsurrade brädor och pinnar i händerna hasade fram på den vita kvarliggande nederbörden. Klämma LAGG i herr Skriftställares tappning var ingen avancerad framfart utan just hasning. Backen på andra sidan Pålsjöskog var utflyktsmålet de dagar nederbören beslöt stanna. Med Öresund för fötterna beskådande Pålsjö skola och det av skriftställarens mors farfar uppförda Villa Vidbacka kasades det nerför backen! Inte hela vägen det fanns en platå man kunde stanna upp på!
I pauserna intog Herr Skriftställare tillsammans med vännerna Palle, Lasse, Bosse,Rolle, Sven-Åke med flera termosvärmd choklad och ostsmörgåsar! LAGG var något roligt och efterlängtat!
Hemkommen i det engelskinspirerade radhuset på Tågaborg möttes herr Skriftställare av annan LAGG, som även det än idag framkallar behagliga vibbar! Moderns plättLAGG hade varit i flitigt bruk. Berg av små runda plättar tornade upp sig framför laggklämmande parvel. En hög med 20 plättar förflyttades till parvelns tallrik.. den obligatoriska grädd/lingonröran likaså!
Det var alltid en viss tävlan med den några år yngre brodern, vem som kunde äta flest plättar!

Så var laggklämmandet i Pålsjö skog något man minns med glädje! Moderns plättlagg som producerade dessa små delikata ätbara skivorna ett kulinariskt minne som aldrig glöms!

Lagg idag är av en helt annat innehåll. Det är frustration, ilska, uppgivenhet och en närhet till rent destruktiva fasoner! En del kan säker bero på att Herr Skriftställares upphottade dator inte riktigt hänger med, men mer tror jag nog, att skylla på servrar som inte riktigt orkar fylla den uppgift de är avsedda förr.

Idag är en ny dag, klyschigt uttryckt med nya möjligheter! Om tekniken står den djärve skriftställaren bi, så ses vi på digitala ängder!
Ätandes digitala kanelbullar och dricker cyberkaffe med mjölk!

Vandringsägner har också ett Second Life

Läste med intresse Tinas Universum om lagg som stör upplevelsen av ett gott andra liv! Det är inte utan att man inget vet om SL om man inte följer Tinas skriverier: Nu kan jag dock inte säga jag vet allt för att jag läst hennes blogg, men det får helt skyllas på min komihågkapacitet. In genom ena örat och ut genom andra, om var min "småskolelärarinnas" ( ja, det hette faltiskt så på min tid) träffsakra kommentar om min komihågkapcitet redan då!
För er son vill veta mer om lag och vad lag inte är, men varför det ändå tycks påverka din dator så rkommenderar jag som Tina dessa länkar:
"Gwen som ”gäst” hos (LÄNK): - ”Ana Lutetia”

.. och Gwyn hos Gwyn själv (LÄNK): - ”Lag Myths Dispelled” -

Och tidigare tips och tricks (LÄNK): - ”Mässor, stora folksamlingar, mängder med lag - men det finns ”tricks”! Här är fler!” "

(direkt citat från Tinas Universum!)

Snöpligt slut på dagen

Herr Skriftställaren hade beslutat i väntan på att sömnen skulle övermanna honom, att bygga lite på den nya byggnationen. Nu blev ni allt nyfikna!!! Men inget avslöjas än!
Nu blev det inget byggande och Herr Skriftställare kastades handfast och brutalt ut från SL. Det visade sig att I ett huj blev 50000 SL-are SL-lösa! Massor med simmar hade upphört existera.
Återinträde i SL verkade meningslöst. Endera kom meddelande att man var okänd för SL eller att kontakt med server ej gick att upprätta.
En liten rad begärde konstaterande att felet nog låg på min internetanslutning varför jag uppmanades kontrollera denna????
Undrar om SL har fått finansiärer som i amerikansk dubbelmoraliskk anda gör det svårare att använda SL. Det kan ju befaras att vuxna människor ska bete sig vuxet, och ta ansvar för sina egna handlingar. Detta kan ju vara sedlighetsårande.
Nä, ni SL-operatör återställ SL till gagn för vanliga SL-nyttjare. Skapa en egen plattform för de som vill frottera sig i datatekniska nymodigheter.
Dock har även jag förståelse för schemalagda serviceavbrott, även om jag blir lika överraskad varje gång!

Du stora stilla gråa cyberrynd

På onsdagskvällen iklädde sig Herr Skriftställare bästa stassen, för att övervara slvigseln mellan Annabella och Danny. Tyvärr var inte slgudarna nådiga mot mig utan fann mig beskådande ett grått hav, där enstaka peruker och en och annan sko tycktes utgöra den församlade menigheten. Efter att inväntat nödvändig resstid, kunde dock ett antal personer betittas. Texterna som synliggjorde de församlades yttrande kunde läsas. Dte var som vara på ett radiobröllop. Min fantasi fick skapa bilderna. Officianten den paranta välformulerade Petgirl Bergman ord hjälpte mig att se! Konstaterade att det var en vacker stämningsfull ceremoni. De osynliga, men närvarande, lyckliga tu offentliggjorde och sllagfäste sin kärlek. Herr Skriftställare önskar att fridens torskar alltid ska simma i deras kälvatten och käleken dem emellan ska besjungas av tusenfaldiga kärleksfåglar!
Efter att på mottagningen inmundigad ett glas champagne och därstädes lyckönskat de tu, besegrade skriftställaren av laggen och återvände till den kyliga sommarkvällen i RL!

Utflykt och märkliga syner

Efter att nogsamt tillsett att vovven fått sin kvällspromenad och herr skriftställaren själv tillförts kvällsföda återvände jag till Sl för en kvällssession. Galleriet var tomt på önskad avatars närvaro, så jag beslutade för att göra en utflykt. Hittade något som hette Magic Land. En förtrollad kväll skulle vara bra som omväxling till den icke så förtrollade höstdagen ute. Ja dagen hade fräckheten påstå det var 2 juni och försommar. 8 grader varmt och regn... vad mer kan man önska av en dag i tidig november!
Medels det förträffliga TP-systemet upplöstes jag i atomer och sattes ihop igen vid ingången till Magic Land. På lätt laggiga ben inträdde jag i detta sagornas värld. Ett tågset, körd av en tågförare som såg ut som en fladdermus bakifrån, kom jag till de mer centrala delarna av denna sim. Besökte tomorrowland, där det såg ut som Alice i Underlandet och Chesirekatten nyss avslutat ett teparty. Lätt förundrad och på alltjämt laggiga ben lyckades jag förirra mig in bakom en kuliss. Lyckades med uppbjudande av de krafter laggen kvarlämnat i mina spiror nå fram till en del som var en ödslig gata i Vilda västern. Saloonen fanns där och vid ett bord på den för tillfället hästfria gatan var ett bord uppdukat. Jag erbjöds en cowboyhatt och en kalkonklubba. Det var skönt för en laggangripen skriftställare få sitta ner och vila.
Medan jag satt där blev jag genom en gruppinbjudan inviterad till en musikkonsert. En trevlig sing and songwriter skulle framträda. Han sas utföra under med sin gitarr och min inställning till sångare med gitarr uppå magen skulle aldrig bli den samma. Jag vet inte det jag. Ganska så svårflirtad när det kommer till musik, men på äldre dar har jag blivit mer ödmjuk! Det började tokigt , då gitarristen kraschade och den fåtaliga publiken verkade bli utan både sång och mästerligt gitarrspel. Nu gjorde inte det mig så mycket. Hade blivit fascinerad av vad ett laggigt SL kan erbjuda av varelser man annars bara ha läst om. Damen utan underkropp, Skäggiga damen, världens starkaste man å allt vad det nu kunde vara för märkvärdigheter man kunde se. Vad jag fick se...Damen utan överkropp!!
Nu hade sångaren kommit tillbaka och efter en del inställ- ningsproblem började så konserten. Jo, nog kunde pojken både sjunga och spela gitarr. Men inte var det så samhällsomstörtande som den inbjudande reklamen låtit påskina.
Efter ett par låtar började Herr Skriftställaren att allt mer lida av
laggen. Den fascinerande damen utan överkropp började nu dansa. För att citera och travestera en revyhistorisk gammal man i herr Alfredssons skepnad: Hela kroppen rister hon, men bålen den försvinner!
Ja det var mer än bål som hade försvunnit, men min klädsamma blygsamhet förhindrar att jag nämner övriga försvunna kroppsdelar vid namn. Det är skoj med utflykter i laggens SL!