JULPARTYKARAKTÄRER del 4

Morgonens kyla kolliderade med kraft med Skriftställarens ännu sömnvarma ansikte, när den påpälsade sambon tog Skriftställaren på en morgonpromenad. Så frysande kallt att spotta i motvind innebär fara för allvarliga ansiktsskador. Ändå har dessa kyliga snövita morgnar en viss tjusning, då de begynnande dagsljuset får snötäcket att nästan omärkligt gnistra. Promenaden får sin energi av hoppet om, att en varm kopp kaffe väntar vid hemkomsten.

Under promenaden föds tankarna på ännu en julparty karaktär, som Skriftställaren nedan vill ge kära bloggläsare information om. Nu är det väl så att dessa generaliseringar inte bara gäller persontyper vi möter på party, utan dyker upp i alla sammanhang där flera människor träffas i såväl organiserade som oorganiserade former.

Så låt Skriftställaren får presentera Flytaren Felicia!

Han eller hon är den person som nästan alltid finns i personskarans mitt. Limmad vid dig tycks Flytaren Felicia ständigt finnas nära dig vart du än går, sitter eller står. Han eller hon bidrar ytterst sällan med något substansiellt till konversationen. Inlägg tycks vara en variant av det som nyss sagts. Tomma fraser, transparanta kommentarer och till intet förpliktigande yttrande strömmar likt vatten ur en läckande rörledning. Ytterst sällan bidrar Flytaren Felicia med något eget till konversationen eller sällskapet, men ständigt närvarande. Retar eller upprör ingen!
Som en ständigt närvarande skugga finns han eller hon där utan att ge kraft, inspiration eller egna samtalsämnen!

Nu är det bara fem dagar kvar till tippetipptapp och chilihonungsmarinereade revbensspjäll!

JULPARTYKARAKTÄRER

Herr Skriftstäällare noterade att antalet fester, julmiddagar, julfester snabbt fyllde hans agenda. Ja inte så att han var inviterad till dem alla, inte alls. Men som medveten kändisreporter ocg god kontakt med kökspersonalen lyckades han i de flesta fall , om än i skymundan, bevaka partyexperternas görande och låtande.

För att underlätta för besökare till dessa parties har han valt att offentliggöra den för alla galareportrar välkända lathunden. Då det är en diger lunta som, förutom namnet, intet har att göra med lata hundar.
Den första karaktären Skriftställaren vill presentera är Sociala Sussie.

Sociala Sussie tycks aldrig finnas på samma ställe under en längre tid. Hon...kan vara en han med.. talar inte länge med samma person. De noterar vilka som hamnar utan för de olika kommunikativa fälten och drar in denne samtalen. De har en viss för kärlek för att söka föra samman personer de tycker passar för varandra, Den interna tillfreställsen tycks enorm, då de lyckas få Bosse prata med Sonja, och notera att tycke uppstår.
Sociala Sussie är den borne mittpunkten på alla julparties, det ör hon/han som får just dig att känna du tillhör den inre kretsen. De ger dig uppmärksamhet, visar genuint intresse för vad du säger och för vem du är.

Skriftställaren läste igenom vad han skrivit. Ett snett leende lekte på hans käppar. Han konstaterade , det märks att han inte hade något att skriva om idag. Den ludne nickade instämmande och likt sociala sussie ger han skriftställaren uppmärksamhet och drar in honom i ett påklädande, som gjort för en morgonpromenad!

Hallå morgonkylan här kommer vi...

Sju dagar kvar till julmys och honungsglacerade revbenspjäll....

Ögonblick från en osorterad morgonvandring

Herr Skriftställarens planer på att bevaka något skeende i Secon Life i går kväll lom på skam! Ett SMS krävde prompt bärhjälp av herr Skriftställare. Villig att vara behjälplig begav sig skriftställaren med luden följeslagare till SMS-skickarens hem. Efter att idkat ansträngande möbeltyngande kroppsrörelser slog sig vännen hans hulda och skriftställaren ned i trädgårdsmöblerna, samtalande om både det ena och andra. Ett glas vin eller två gjorde talmuskulaturen än mer villig att röra på sig.
Vi samtalade bland annat om den virtuella mötesplats som Second Life är. Hur detta andra liv på många sätt är en spegelbild av det samhälle vi lever i. Men också vilken frigörande värld det är. Där deltagarna vågar prova sådant som verklighetens preferenser hämmar. Vi var överens om att också verkligheten borde kunna erbjuda sådana kravlösa gemenskaper, där individen kan frigjord samagera med andra.
Konstaterande detta bjöd Herr Skriftställare farväl och återvände med ludna vännen till hemmets tysta vrå! Upptäckte att datan glömts stängas av. Utkastad från SL pga inaktivitet stod det. Passar på be ärade bloggläsare om ursäkt i det fall ni sökt kontakt med närvarande men frånvarande Spoonhammer!
Vaknade till en ny solig varm morgon! Laddade bryggaren med nymalet kaffe och tog den ludne på morgonpromenad. Sommarmorgonen var ljuvlig. Sakta strosande genom bostadsområdet noterades att skateparken redan var befolkad med tidig skateåkare och hans på en bänk sittande, stickande moder.
Det byggs en upplevelsepark strax brevid skateboardparken. Kan bara skönja vad som ska upplevas! En överdimensionerad soffgrupp! Ska den vuxne sitta där och känna sig liten? Ska barnet sitta där och känna sig ännu mindre?
Funderande på dessa frågor angjordes det lilla torget framför ICA-butiken. Den ludne parkerades och surrades. En något ännu överföfriskad man hälsade fryntligt på oss, men framförallt på den ludne!
- Idag tycker bara hundar om mig, sa han och tittade sorgset på mig!
- Är det så illa, svarade skriftställaren frågande.
- Är helt bombad, blivit för mycket alkohol å då kan man bete sig dumt, sa han nästan självanklagande.
- Det är väl något vi får dra lärdom av, sa skriftställaren nyktert levnadsvis, ju äldre vi blir ju sundare bör vi leva!
- Ja, kanske det, sa den något dagen-efter-flummige mannen. Får inte komma hem förrän jag nyktrat till!
-Du kan vakta vovven, medan jag går in och handlar. Sa jag, ivrig att visa att alla inte fördömer!

Inhandlade färska frukostbullar.Återvände till hundparkeringen. Mannen sitter med korslagda ben på marken. Han pratar förtroligt med min vovve. Vovven har blivit, så plötsligt, samtalsteapeut. Jag tackar för att han så väl tagit hand om min ludne vän och beger mig hemåt. Där jag vet nybryggt kaffe väntar! Vovven vet att det är dags för de så omtyckta dental sticks! Ja, även en luden vovve behöver tandvård.
Så börjar en ny dag! Man kan dra täcket över huvet och förbanna dagen. Man kan sätta sig upp hälsa den nya dagen och se, ta tillvara de möjligheter den ger!
Valet är ditt!

(Bilden är helt frikopplad från den i bloggen nämnde mannen! )