Titanic goes countryblues

Under söndagkvällen besökte Herr Skriftställare det återuppståndna skeppet Titanic. Tänk nästan fyra år sedan han sist besökte det. Det är fortfarande lika storstilat och erbjuder för de som vågar förirra sig i dess inre, en mångfald av upptäckter.
Denna söndagkväll var det dock inte korridorirrande, som var Skriftställarens mål, utan att avlyssna Ernst Edmans framförande. Hans sonora stämma bjöd de närvarande på en skön blandning ac countrymusik influerad av såväl blues som rock.
De närvarande, dansande gästerna var blandad. Dä fanns de som klätt upp sig i finaste stassen, som något speciellt skulle firas. Där fanns de som nöjde sig med tröja och jeans. Men alla trivdes och glädjen, ysterheten i dansen, stod högt.
Applådanimationer, engagerade tillrop inramade Edmans framförande.

Hade ishotellet smält?

Den härligt närvarande julihettan gav inte ishotellet än chans! Tror att det var pga av översvämningsrisk och en fara för att gå under i smältvattensfloder, som Onsdagens BBQ var flyttat på behörigt avstånd från det i stelnat vatten formade hotellet.
Nå det la inte någon sordin på stämningen.
I för ändamålet uppfört tält härbärgerades festdeltagare och lyssnade dansande till Ernst Edmans countrysånger. Herr Skriftställare har väl aldrig varit en fan av denna genre av amerikansk folkmusik, om än aldrig så spretig i olka stilar, men rycktes med i stämningen Ernst lyckades skapa! Jag och Second lät oss förföras av sommarkvällen, trevligt sällskap och trots ovan nämnda invändning, livsglad musik!
Personer, för mig kända och okända, passerade revy under kvällen. Efter Ernst Edmans framträdande var det dags för Frosty Muggins att snurra skivor för att behålla den höga stämningen. Noterade att han den kväll hade egen gogodansare som inramade hans skivsnurrande!
Kunde inte låta bli att med beklagande notera hur vissa personer helt plötsligen gör reklam för andra parallellt pågående aktiviteter. För Herr Skriftställare, han kanske är ensam tycka så, är det höjden av oartighet och respektlöshet mot de, som så ansträngt sig att anordna denna festkväll!
All heder åt Ewa och Jesper för denna kväll. Stämningen fortsatte på hög nivå! Kvällens avslutande skivsnurrare var herr Värden själv, Jesper Prinz.
Stämningen var hög, värmen stor, polygoner härjade, så Herr Skriftställare fick hjälpa till med färg på en och annan gråvätte, som inte ville ladda. Tack Ewa och Jesper för en minnesvärd kväll!