Se vad en bloggartikel kan ställa till med

Skriftställaren satt som vanligt på eftermiddagarna i december framför brasan med en kopp kaffe i handen. Med jämna mellanrum läppjade han förstrött och lär sitt inre värmas av den dryck, sim i mer än 100 år berett svenskar sådan tröst!
Den skrivaridyll m som läsarna ser framför sig, om blott en knivsudd fantasi nyttjas, blev hastigt en enda röra av utspillt kaffe och krossade pepparkakor. Glömdes det bort, att nämna ett fat med nygräddade pepparkakor på bordet till vänster om skriftställarens brasfåtölj. så är det korrigerat härmed.
Vadan detta plötsliga kaos? Vad i all världen kan ha fått Skriftställaren reagera så kaotiskt?
På hans laptop dök en skrivelse från en tjänsteman i en svensk kommun upp, där denne vädjar om arbetsro, och att medborgare hänvisas till en virtuell mötesplats kallad second life, i det fall de önskade tala med företrädare för åsyftad kommun. För nu skulle man ägna 3 månader åt att göra det som inte gjort under drygt ett halvår. Tydligen hade man insett att man inte nått ända fram och därför ge projektet ännu en liten tid!
Herr Skriftställare, som sett lyckat projekt om att skapa virtuella medborgarkontor, inte minst i england, hoppas att det nu tas fram en tydlig projektplan, med tydliga delmål och avstämningspunkter, så att den andra villan inte blir värre än den första!

Resten av torsdagen ägnade Skriftställaren åt att rengöra golv och textilier från kaffe och pepparkakssörja grunnande på vilken sörja som är värst!

Randigt men inte långrandigt

Herr Skriftställare begav sig till ladan onsdagkväll för att ruska lite på den stela kroppen. Ja man blir stel sittande i julmarknadsboden hela dagen å fila på stakar.
När han anlände till den rurala byggnaden upptäckte han att det tydligen var en temakväll. Polkagris om inte hans fotografiska minne totalt svek honom.




Icke skrek de glada arrangörerna temat är randig! En snabb ny titt och skriftställaren kunde instämma i detta.
En av gästerna gjorde sitt bästa för att leva upp till temat och ägnade sig åt att randa de andra gästernas aktre delar.
- Party randning, ropade den uppsluppne glatt och fortsatte sin randiga syssla!
Det är bara att gratulera de i SL som tycker det är livet på en pinne ,att till allehanda musik mer eller mindre rytmiskt föra sig på danstiljorna. Det finns något varje kväll för den partysugne. Är man sygen på party dans och roliga rtema så rekomenderas besök i Ladan på onsdagskvällarna.

Skriftställaren lägsnade efter ett tag av sig, då en nyinförskaffad kudde med dunfyllning uppfodrande ropade på hans närvaro.

Inte spelman på taket, men fest på taket

Torsdagen gick helt i vildsvinets tecken. Herr Skriftställare har lovat vännerna att hjälpa till med att amordna en fest, där ett visst vildsvin spelar en central roll. Det i Lejonkungen förekommande svinet Pumba, är ju inte det svin som skriftställaren efterletade. Han ville ha tag i ett vanligt europeiskt vilt svin. Det hela slutade med ett studium av vildsvinets anatomi på nätet. Därefter fogades prim til prim och slutligen efter flera timmars försök, deletande och "på-det-igen-anda" lyckades han framställa något som med litye god vilja , nog kan tas för ett vilt svin.
Denna möda, tyckte han, skulle belönas med ett ett mer festsprakande slut på dagen. Därför snörade han på sig Jivesandalerna och begav sig till PiratJennys festtak. Där förlustade han sig med övriga gäster. Faktiskt ganska många, det var svårt hitta utrymnme för Skriftställarens yviga dansanta rörelser.

Kvällen slutade med att Skriftställaren förlorade all kontakt med den virtuella verklighet, som intent utgör. Han spg det hela som ett tecken, att det var dags för danströtta tentakler att inta horisontalläge och invänta morgonen!

Dessförinnan hade ett antal bilder tagits som härmed publiceras och ger en aning om hur festglatt den taktradition håller på att befästas.
Inte fick Skriftställaren tillfälle att råda medavatarerna att ge kamelerna vatten innan de lössläpptes inför natten, men det vet väl de flesta numer, att det är viktigt!

Tankar efter en kyligt bedövande morgonpromenad

Morgonens våta kyla trängde in i den lilla stugan, där Skriftställaren slöt filten tätare runt sig. Den ludne gjorde tappra försök att väcka den morgontrötte. Djupa hundartikulerade morgonljud väckte gradvis Skriftställaren till något mer medvetet tillstånd. Hasande fötter över golvet närmade sig kaffestationen. Snart fylldes rummet av den mest njutbara aromen av nybryggt kaffe. Skriftställarens humör ljusnade, borta var gårdagens dävhet. Misstankarna om begynnande nöffsjuka var som bortblåst.

Iklädd flera lager av ylletröjor, vindtygsjacka och regnkäder kopplade han hunden och inträdde utträdande i novembermorgonens iskalla morgonregn. Promenaden blev inte förkortad, utan tålmodigt vandrade de två den vanliga rundan. Det ska villigt erkännas att Skriftställarens tankar inte alltid var närvarande. Dock noterade han att monumentet över kortsiktigt och misslyckad kollektivtrafikpolitiskt beslut var lika icke inbjudande som vanligt. kanske, tänkte Skriftställaren, borde den miljöpartipolitiske beslutsfattaren själv bege sig ut med plastsäck och skräpplockartång och städa upp hållplatsen.

Skriftställaren och den ludne återkom efter dryga halvtimmen åter i stugan vars värem nu kändes nästan tropisk. Ett ivrigt frotterande av våt hundpäls vidtogs. Den ludne återvände belåtet till sin plats vid matsalsbordet, där han kan ha visuell uppsikt över allt det som sker i stugan.

I skrivarlyans bekväma arbetsstol, me ännu en kaffemugg värmande upptinande frusna fingrar började skriftställaren långsamt doppa gåspennan i bläcket och formulerade dagens första mening.

Kursverksamhet tycks vara populärt i den virtuella världen, präntade han långsamt. Måhända ska herr Skriftställare be sin vän den musikaliske brevbäraren att berätta för hågade deltagare hur man startar en musikalisk karriär i den virtuella världen. För egentligen kan vem som helst göra det.
Kanske vore en mer filosofisk kurs om hur vår etik och moral förändras då vi inträder i den virtuella världen också locka deltagare. Är det så att vårt medvetande flyttas till en annan dimension där verkligheten blott blir en fond inför vilken vi kan rättfärdiga vårt beteende i den virtuella världen?
Så övergår den kranke verkligheten i ett blomstrande andra liv, där det mesta kan rättfärdigas med , ... det är ju bara ett spel!

Rödsvart i Ladan

Herr Skriftställare gjorde ett avbrott i vinterbestyren och snörade på sig de röda lackskorna. Han begav sig till Ladan för att koppla av en stund med dans och social samvaro.
Frekvent bruk av Skriftställarens RL-telefon begränsade delvis hans närvaro i ladan.
Tänk om det kunde fungera så i RL att man kunde parkera sig dansande och sedan syssla med annnat. I detta fall så överträffar verkligheten inte den virtuella tillvaron, utan man måste faktiskt vara fysiskt närvarande.
Några bilder får ledsaga ärade läsaren i ett försök att beskriva den illustra samvaron i onsdagsladan. Under Frostlands flitigt skivsnurrande dansande de församlade i uppsluppen friskis å svettis-mobilitet. De som är fans av den italienska fotbollselvan Milan torde inte ha blivit besviken, för vad helst man tittade så var det rödsvart. Kanske inte riktigt en och annan hade trotsat temaklädslen, men var lika välkomna ändå.
Under kvällen utlystes också en tävlan om bästa rödsvarta utstyrsel. Många kände sig manade att tävla om denna titel. Röstningsmaskinen fylldes snabbt av allehanda namn.
Rödast av dem alla ansåg de röstande att Gittrika var och följdriktigt utsågs hon också till kvällens Senora Rojaynegra.


Strax före elva på kvällen ansåg herr Skriftställares internetuppkoppling att det vore skoj att för dröja hans replikförmedling. Hans kommentarer hamnade helt fel. En fördröjning på uppemot 90 sekunder noterades. Herr Skriftställare är inte dummare än att han förstod att detta var elektronikens sätt att tala om, att han behövde intaga horisontalläge i verkliga livet. Med önskan om en god natt och en maning att tillse attd e församlade gav sina kameler tillfyllest med vatten innan de släpptes lösa för natten loggade han ut och föesvann in verkligheten och ini Morfi armar!

Måndagsbörsens Måndagsbal

Under måndagkvällen hade flera personer uppsökt den nya platsen för MB's aktiviteter.
Kvällen till ära hade de allra flesta iklätt sig galastass och något ologiskts stöffades det milslångt från balrummens normala dansaktiviteter.
Herr Skriftställare noterade att även när wienervals strömmade från högtalarna valde flertalet discodans. Nå, kan man som Thore Skogman dansa twist till menuett ska man väl kunna dansa disco till vals.
Var och en blir ju salig på sin fason i Second Life.

Kvällens värdar Gittrika ivrigt och förtjänstfullt assisterad av Vampi fick de församlade att oavsett dansstil trivas å må gott!

Nu ser vi fram mot nästa måndag, då enligt ryktet Wildstar ska framträda!

Valfritt ämne

Under Herr skriftställare skoltid fanns vid svenskämnets uppsatsskrivningar, förutom en mängd olika ämnesområden att skriva om, et befriande alternativ längst ner på listam: Valfritt ämne !
Detta alternativ tilltalade mestadels herr Skriftställare!
Där blandades skrönor om flickan som älskade Essaias Tegner och hatade hon inte levde i samma århundrade. Där skrevs det om hovfotografen som vandrade vilde i de svenska fjällen. En skröna om det pratande badkaret. Vikingen som lärde sig köra bil! Ja många figurer passerade förbi. De flesta var rena påhitten, andra lånade drag av människor Herr Skriftställare mött under sin då korta vandring på jorden. Sömmerskan Elvira var en sådan halvpåhittad tant. Egentligen var hon syster till min Mormor. Tillsammans drev de en sytillbehörsaffär. Elvira var den som stöd för ändringsskrädderi och mormor affärskvinnan som stod i butiken och sålde trådrullar och spetsar, nålar och tyger!
Herr Skriftställare förstod tidigt att besöka affären, för då vankades det limpsmörgås med ost och kaffe med mjölk och TVÅ sockerbitar! Att Limpsmörgås var så attraktivt, berodde på att Skriftställarens fader under en längre period var ivrig så kallad frisksportare! Det betydde att normalt bröd inte gillades, utan han påtvingade den övriga familjen ett grått btöd, som uppskuret i tunna skivor mest liknade och smakade masonit!
Herr Slriftställare har under en längre tidsperiod nästan daglogen gästat Second Life. Vid flera tillfällen har detta program stått honom upp o halsen och han har tagit kortare och längre avbrott. Ibland har jan undrat om Second Life mestadels är till för den generation, som avundsjukt tittat på hur barn elle ryngre syskon lekt med LEGO eller Barbiedockor. Kanske tillhör du dem som under natten, när alla sov, i smyg, i ficklampas sken byggde med Legoklossar eller spelade dockrollspel med barnens/syskonens Barbie och Ken!
Så plötsligen för ett antal år sedan erbjöds detta VuxenLego, detta VuxenBarbie/Ken... som kallas Second Life.
Där fiction blir verklighet, där vuxenhetens mognad förbytts till barnens hämningslösa fantasilekar. I secon Life blev jag plötsligen den, som verkligheten förvägrat mig! Där kunde jag bli modell, husbyggare,kläddesigner, fotbollsproffs, ja till och med musiker och konstnär! I skräck över att verklighetens partner skulle upptäcka fann/finner många förtjusning i att hitta nya partners, ja till och med gifta sig en gång till!!!
"ja, men det är ju bara en lek och vi har ju själva valt!"
Så är det kanske men ibland behöver man en paus och besinna sig, att låta verkligheten få bli herre i livet igen.
Herr Skriftställare vill genast understryka att den partner han har i Second Life är det käresta han känner i alla liv!
Så blir då verkligheten ett Second Life och Second Life en verklighet....ibland behövs dock en paus så att verklighet får förbli verklighet och second life förbli ett second life!



Vi höres och synes i verkligheten eller i något virtuellt gathörn!

Så är det att jobba på egna ben

Skriftställaren han håller på att flytta han. Ger inte mycket tid att författa skrönor elle rpå annat sätt vara delaktig i den digitala världen.
Senast nytt från den plötsliga men nu i hans tycke, långvariga proceduren att flytta, är han han för tillfället bor på två ställen.
Skriftställaren bar en låda med en massa manuskript, till en gång hållna föreläsningar. Han såg inte stolen, som av någon anledning inte fanns på sin ursprungliga plats. Långsamt , som i ultrarapid faller skriftställaren framåt. Att säga att livet passerade revy för hans ögon vore att ta i, men en del tankar om hur detta ska sluta fladdrade förbi innan han nådde golvet. Den felaktigt placerade stolen uppgav ett stridsrop , obelåten med den behandling den utsattes för. Den slängde sitsen all världens väg. Tog spjärntag mot väggen och vände en skarp kant mot skriftställaren underben.
Oförmögen att röra sig, med en smärta i benet som inte går att beskriva paralyserade skriftställaren. Ja ni som någon gång blivit sparkade på smalbenen av en järnförsedd srbetarstövel kan nog föreställa er.
Den ludne sambon upp fattade genast situation; Se husse har hittat på en ny lek. Som ett skott glatt skällande stormar den ludne fram till den slagne Skriftställaren. Bescikelsen lyste ur hans ögon när han insåg att den fallne, var slagen till slant.
Kvidande reste han sig upp. Skakade på kroppen. Stödde prövande på benet och skrek högt av smärta. Den ludne hoppa lika görfart hpgt som hussen hans hade ont.
Nu var det väl tur att Herr Skriftställaren lärt sig linka i SL, för linka är vad han gör just nu!

Har inget att göra.....

Läste alldeles nyligen vännen Loos artikel om att inget hat att göra. Må då säga den flickan har berättandet i fingrarna. Blev inspirerade. Satte sig i en ring på golvet och börja fundera. Inte på vad som gör honom glad, men på vad han har att göra.
Får väl erkänna att SecondLife-besöken blir det allt kortare och allt glesare emellan! Det beror inte på ointresse utan det nyligen uppkomna sanningen.
Herr Skriftställare ska flytta.
Från husets höjder och spaciös lägenhet ska han förflyttas till bottenvåning och en mindre spaciös lägenhet.
Det har börjats förberedas! Böcker är packade i papperskassar, lagom tunga för att kunna bäras, utan att skada ryggen. Inte bokryggen, utan Herr Skriftställares.
Serviser har omslutits av papper, del för del och packats i kartonger. Skåp har torkats ut.
Bokhyllor demonterats för att pö om pö kunna flyttas till ny position!
Den ludne sambon har med stigande förvåning konstaterat att golvutrymme minskats. Yta för ystra hopp och avlivande av trasa har minimerats. Suckande har den ludne åsett Skriftställarens flängande mellan kartonger och demonterade möbler.
Telefonsamtal till stadens atletklubb, med erbjudande om gratis träning har gjorts. Ekskåp från 40-talet och dito matsaslbord är inget man lyfter själv, konstaterade Skriftställaren, nöjd med responsen från atletklubben.
Den till en ö utvandrade skriftställaresystern mejlade och erbjöd generöst två semesterdagar som hjälp. Herr Skriftställare hoppas att den hjälpen ska vara i minsta laget och istället umgänge på den blivande uteplatsen ska fylla dessa semesterdagar.
Med tanke på att Prinsessan eventuellt vill hjälpa till att flytta, så har plastpåsar med lämplig vikt packats.
Kära bloggläsare ni lär få följa Herr Skriftställares flytt bestyr i denna blogg. Eventuella krossade krasade föremål komer att registreras. Hur var det ordspråket löd? "Man kan inte flytta utan att krossa ett glas!" ?

Cellstoff från en fängslande kväll

Gårdagens begivenhet hade sina randiga skäl för att bli hågkommen. Herr Skriftställare hade lånat dräkt av konstförfalskaren Inge Ram. Arosstrands egen bovcelebritet!
Anlände något försenat pga av att det verkliga livets ludne sambo ivrigt propsade på att promenad med förkärlek kan förlängas. Lösspringande rottweiler tog tid att undvika. Den ludne markerade med uppburrad nackpäls och varnande skall att inte komma för nära. Herr Skriftställare lyckades med ett skarpt sittkommando få båda de fyrbenta att sitta. Rottweilern kände sig undertryckt och föredrog att med hängande tunga försvinna in ett parkbuskage! Den Ludne och Herr Skriftställare kunde så angöra hemmets lugna brygga.
En kaffe och ostmacka gjorde så sällskap med Herr Skriftställare vi datorn och sålunda stärkt anlände han till Måndagsbärsen.
Wisanna Hax snurrade vinyl och de närvarande vände sig om uti dansen. Som den gamla visan uttrycker det!

Tre stycken från föreningen Zebrans vänner tycks se bra ut, då de med viga rörelser uttrycker det randiga savanndjurets kamp för välfärd. Den med från östern lånade sensuella rörelserna beskrev fängslande zebrans flykt från de mäktiga lejonens middagsjakt! Herr Skriftställare noterade i minnet en fråga till den första zoologen han möter: Om man korsar en rendig zebra med annan randig zebra, blir zebrafölen rutiga då?

Genom gallret kunde Herr Skriftställares bildtagare notera hur das Schutzpolizei ivrigt dansade med ett intagande intagna! Schutzpolizeiparet såg stramt respektingivande ut och deras blotta närvaro spred ett lugn över tillställningen.


Blottad närvaro gav en annan besökare prov på! Men man får räkna med att den nakna sanningen cellsamt fängslande uppenbara sig i ett jailhouse, som så lätt inbjuder till såväl ankomst som flykt.
Ja se det var en måndagskväll som Gittrika Mint ska ha stor heder av att ha anordnat! Pågarna på taket dansade poolska mest hela kvällen. Undrar om det är tillvänjbart, då samma pågar tycks föredra dans med den taniga pålen framför mer kollektivt dansutövande?

Våtdräkt - säljer slut i blöta semestertider?

Herr Skriftställare var nere i förrådet och letade i gamla lådor! Där bland olagade cykelslangar, kasserade våningssängar och trippeluppsättning av bilddäck, fann han, vad han sökte! Upp till mer beboliga boningar hastade hann på ivriga ben. Vis från tidigare försök att ikläda sig våtdräkt pudrades insidan med talk!
Det är bra med våtdräkt ur flera aspekter, den mest estetiska är att man ser smal ut...vältränad!

Se deeat måste ända vara melodin i dessa blöta semestertider. Så nu kan vädergudarna öppna alla kranar, Herr Skriftställare är beredd! Kan nu bara Hyresvärden bygga en kaj vid porten, så slipper Skriftställaren släpa ubåten upp och ner för trapporna!

Förnöjt gnolande på sommarsången; En hisklig vätas våta dräkt....., tar Herr Skriftställare sin submarin till ICA-hallen, för att inhandla lite lunchmat... Någon form av skaldjur borde passa som fisk i vatten......

RajRaj bland tärnor och mås

Lördagkvällens begivenhet i den svenska hemisfären var RajRaj on Tours sammankomst i det fagra vackra roslagen. Kanske har de funnit en stadigvarande plats i denna idyll?
Herr Skriftställare saknaden sin moatje begav sig toiill roslagen och RajRaj för att umgås och socialisera.
Övervakad av den musikaliska sjöfågeln Måsart (möjligen en avkomma till den mer kändeMozart) trådde an myckenhet av svenska och mer internationella dansanta personer den livsbejakande rytmiska dansen. Glada tillropandes varandra förhöjde de närvarande stämningen.
Måsart höll noga koll på att ingen av de närvarande förföll till orytmiskt beteende. Ju längre kvällen led ju felr personer anslöt till den festglada skaran av personer, med allvarligt RajRajberoende. Herr Skriftställaren själv fick dock göra avkall på sitt RajRajberoende och bege sig annorstädes, dä pliket som en av av utställarna på UntoldArk Art StreetFair pockade på hans närvaro. Han kunde dock inte motstå att ge de gråvättar han såg en liten kolorerad makeover! En lyckad kväll i Roslagen och som alla andra där ser han fram mot nästa veckas RajRajdos!

Untold ArkArt Gallery

Under tiden den 13 juni till 20 juni har , högst överraskande, herr Skriftställaren blivit inbjuden att ställa ut några bilder på en Art Street fair. Tillsammans med runt 60 artister i SL får jag visa några bilder, det ska bli intressant att se vilket gensvar det får!
Många av de utställande konstnärerna har säker en gedigen utbildning och många års erfarenhet! Jag har inga förväntningar på att bli någon bästsäljande kalejdoskopbildsskapare, men roligt med uppmärksamhet!
Känn er alla välkomna att besöka detta galleri UntoldArkArtGalleris StreetFair !

Det finns mycket vackert titta på och säkert kommer ni att finna ett och annat alster, ni gärna vill införliva i er egen samling! Nedan en bild på mina bidrag till utställningen! Känn er nu välkomna med start den 13 juni!