Trodde det var slut...

..sa Skriftställaren och tittade ut på ett snöigt landskap!
Kung Bore borde titta mer noga i kalendern och dra sina slutsatser. Bara åtta dagar kvar till "die wunderschönen Monat Mai". Men har den vintrige konungen fattat det?
Icle sa Nicke.
Han fortsätter visa sitt frostigt förfärliga ansikte. Han snöiga flingande flingflickare fortsätter förfärande vårlängtande arosstrandinnevånare.
Hundratalet av Arosstrandsinnevånare utrustade med batteridrivna  hårtorkar kämpade förgäves mot den snart decimeterdjupa vintertäcket. Ja inte egoisten Per Allan Solknut . Han sågs liggande på knäna  använda sladdförsedd hårfönare  värmande trotsigt uppstickande penseer.

Skriftställaren beslöt fortsätta sin flygande  lakanutställnings färdigställande. Han håller till på ett mörkt vindskontor, dit nedfallande snöflingor icke äga tillträde.

 Detta är min vår, sa han trotsigt och med en magisk handrörelse lär han ett blåskimrande sidenlakan börja sin flygtur.

Aprilväder i mars

Skriftställaren tittar ut genom fönstret i datastugan!
Vita örngottsstora sjok av det somliga pläga kalla snö!
För skriftställaren är det lodrätt fallande sjok av brustna förhoppningar.
Vårdagsjämningen lär vara passerad. Detta är ingen inspelning, detta händer verkligen!
Tungt, blött, tätt faller snön. Skapar en ridå, så det verkliga inte syns.
Inte ens teve lovar vår utan fortsätter ihärdigt sända vinterstudio. Nå det positiva med det är att det ger lite förnöjelse, när utevistelse ter sig mindre lockande.
Även den ludne sambon fnyser föraktfullt åt dessa flingor som faller, kittlande känsliga luktorgan.
Inget är som tror det är!
Inte ens vädret.
Svekfullt uppträder våren lockande fram personer med hopp om att
"... nu får vi gå utan strumpor och skor"

Så fungerar det igen

Skriftställaren vet nu,  att han skulle skrivit ner stolpar för den blogg han tänkte skriva igår. Men det gjorde  han inte, så nu sitter han och funderar på vad det var han skulle skriva. Tuggar tankfullt på den ovässade ändan av pennan.
Det var något om olympiska spel och tävlingar i att på onaturliga sätt förflytta sig över frusen nederbörd.
Det var något om sitta med tyngdpunkt rakt över hålfoten. Något om att trycket utåt ger fart framåt!

Visst gladdes han åt de svenska pojkarna som förpassade övriga nationer efter sig. Den sprudlande glade Södergren, som äntligen efter lång och trogen tjänst fått en medalj. En sann hjälte, som både besegrat cancer och den norske skidfantomen Peter!

Men ändå limma fast plank på tassarna och skrinna över snön. När det finns både snövesslor och snöscooters. Nog har vintersporten blivit mer estetisk tilltalande. Inga damer med skäggväxt längre. Inga herrar med snoret rinnande och istappar i skägget. Ingen med luvan på vift. Numer sjunker man bara ihop som döende svanar i balettens koreografi.

Visst blir skriftställaren alltid misstänksam, när vissa länders idrottsmän från i9ngenstans dyker upp och sätter säsongen virtuaoser på plats. Formtopp?

Svenska idrottsmän, som tjänat milkoner på att förpassa en rund gummiskiva i motståndarnas mål. Plötsligen fungerar inget för dem. Man kan undra om kanadaäventyret bra var en rolig parantes... Kul att få vara med...Vinna? Nä, de kämpa väl men längre än kvartsfinal räcker inte semesterlir till... fråga ryssarna!

Nordisk kombination heter en tävlingsform, funderade skriftställaren, som vinns av österikare eller amerikaner eller tyskar eller japaner... Lägg till ett slalomåk och kalla det för trekamp... funderar skriftställaren vidare. Eller varför inte en vinterns tiokamp.
Nordisk kombination... och det utan en enda nordbo på prispallen.....

Herr Skriftställare återvände till verkligheten och den sport han varm omhuldar... stapla ärter i motvind!

Våren var är du?

... så sa Skriftställarens dotter en gång för längesedan, då frostnupna knoppar ännu dröjde visa sig blommande.

Hennes fråga ringde i hans öron, när ha betraktade dalande snöflingor utanför fönstret. Hungriga fåglar sitter huttrande i de avlövade buskarnas grenverk. De slåter sog fyllas av frusna bär, som ännu krampaktigt, stelnade i en frostgrimas, på buskgrenarna.

Längtan efter vår, sommar sol brunbrända ben och soligt fågelkvitter, bara växer. Vintermörkret passiviserar Skriftställaren. Även stugvärmens tinande effekt är inte nog. En blick på det djupfrusta landskapet får honom svepa ännu en fleecpläd runt sollängtande kropp. Kvartslamporna brukas flitigt. vete sjutton om han inte ritar solar på väggarna också.

 Han längtar till Italien, där små citroner gula, de lysa uppå strand, för onogrannt citera Birger Sjöberg. Detta köldhål, somliga mena tronar på fornstora dar, är en halvårsplåga!
 Nu kom  talgoxparet tillbaka och pickade lätt på rutan. Kvittret gav löfte om att efter vinter kommer vår trots allt.
Frusna ögonblick!
Stelnade vingslag!

En tröst att idag är vi en dag närmare våren än vi var igår...imorgon kom fort!

Vintermorgon och gnistrande tankestjärnor

Påpälsad, mötte Skriftställaren och den ludne, påpälsad av födsel och ohejdad vana, den kyliga vintermorgonen. Den 5-gradiga kylan stod i bjärt kontrast mot den värme Skriftställaren mötte vid frukostbordet.
Det är halt nu, sa den ludnes morgonpigga blick. Jag tänkte han vet nog bäst, så säkrast ta det med ro.

Snön är vackrast när den är nyfallen! Skriftställarens ögon, med tvivelaktig känsla för det estetiska, konstaterade detta. I vart fall i urban miljö. Bara några timmar in på den nya dagen med nyfallen snö är det inte så längre. Nedfallna löv sätter bruna prickar i snön. Bilarna, om än aldrig så miljövänligt tankad, lägger en grå hinna över de vita nederbörden. Hundar å katter , hmmm å en annan nödig human being, färgar snön. Cigarettfimpar, ligger som oranga kommatecken på snötäckets yta. Snön är vackrast när den är nyfallen!

Vid entren till bostadsområdets spelbutik mötte Skriftställaren och den ludne Gösta. Gösta är en av de som vi alltid brukar träffa på morgonpromenaderna. Han har berättat en del om sitt tidigare liv om svek, beroende och arbetslöshet. Nu gladdes han åt snön, för den ger tillfälle tjäna en slant. Är skönt kunna göra rätt för sig, menade han och gladdes åt den nyfallna snön.

Bostadsföretagets egna och inhyrda snöplogar for som ettriga humlor längs med gång och cykelbanor. Här dka det sopas och plogas. Det ska sandas och saltas. Män, ja det är mestadels män, i oranga overaller föler efter de surrande humlelika snöborttagningsmaskinerna och putsar va dess missat. Som mindre vita ormar slingrar sig gåmg och cykelbanor genom de snötäckta ytorna. Om detta tycker den ludne inte, han föredrar den orörda snöytan. Tror det kittlar behagligt på magen på honom!

Nu är det bara 8 dagar kvar till klapputdelning och dopp i grytan!

Ateljétankar

Herr Skriftställare lade ner pennan i pennfatet. Han svepte vadmalsjackan tätare om kroppen. Händerna kramade girigt insugande kaffemuggens kvarvarande värma.
Han tittade ut genom fönstret.
En ensam snöflinga singlade sakta förbi hans synfält. Kyligt ensam ropade den i ångest efter fler kamrater. Bara flera kallt gnistrande kamrater kan hjälpa honom överleva. Herr sSkriftställare såg snöflingan förintas innan den ens landat på fönsterblecket. Så håller det kalla gnistrande snöflingors gemenskap samman: Det kalla håller den vid liv.
Herr skriftställare suckade och tänkte på en digital utflykt till det varma andralivet, där solen jämt skiner. Där värmande sunnanvindar jämt smeker kinden. Flexihåret stilla sommardans i aftonen vid galleriets veranda.




Han beskådade några av de senaste verken. Ramade inne och hängde upp på väggen.
Där fanns måsfågelns flykt från ett inramat liv. Han ser de välvda vingarnas styrka betvinga det inramade, inrutade livets bojor.


Han tittar på kluddet som Prinsessan inspirerat honom att efterlikna. Han konstaterar att barnets ivriga utforskande av mönster som bara barnahänder kan kan göra charmigt sevärda. Dock konstaterar han att ett visst mått av barnasinne än finnes i hans mer vuxna kropp. Nog ser han sin egen barndoms ivriga försök att med ändlösa linjer beskriva det han ser. Han hör Prinsessan uppmanande stämma:
- Farfar, ser du grodorna dansar med älvorna! Se så det tindrar ur älvans ögon!

Kom du med och se hur älvorna dansar i barnets vindlande kritstreck. Hur grodorna ystert bejakar sitt grodperspektiv i barnets slingrande kritdans!