Hur var det nu Runeberg skrev...

.. ge mig något som idag hjälper mig på mina ben, men i morgon gör mig sjufalt värre.....
Skriftställaren kunde lätt göra dessa ord, citerat fritt ur minnet, en morgon för nästan en vecka sedan.
Han vet inte hur många av er, som vaknat en morgon. Känt hur något vaddmalsliknande sakta rör sig i munnen. Strupen torr, efter att sovande andats oralt hela natten. Att försöka andas nasalt är inte att tänka på, det är bara helt igengrott.
Det vaddmalsliknande kan efter närmare efterforskning igenkännas som ett stycke tunga.
Huvudet är fyllt med små varelser, som ihärdig begagnar hammarliknande föremål för att bearbeta insidan på skallbenet. Det känns som vinterns kyla flyttat inom hus. Pannan het . så man nästan kan steka morgonägget på det. Samlar krafterna. Luden sambo känner inget medlidande, ut ska han. Så det är bara trotsa hälsoläget och stapplande göra en minidräneringspromenad. Måhända är det denna eftergift till behövande luden sambo, som gör att hälsoläget inte märkbart förbättras.
Ser någon tennismatch på televisionen, slumrar till hälften och tror det är baseball de spelar , när ögonen sakta fokuserar på missarna.I dvalliknande tillstånd ser han de under 23 tävla i skidskytte. Namn som inga referenser ger. Okända tyskor och ryskor far som skållade råttor mellan snövallarna.
Han konstaterar att kvinnliga skidskyttar är ena riktiga pangbrudar!

Den första tisdagen i februari äntrar han det andra livets parnasser. Konstaterar att att närmare 700 personer passerat igenom Skriftställarens och partnerns expohall på Zindra Art Maze. Det lilla vildsvinet, han med mycken möda knopade ihop har i sin nätupplaga rönt uppskattning... tänka sig att 15 stycken nätvildsvin nu finns i andra avatarers inventarier. Ja de kanske till och med har den framme och tittar på den.

Han konstaterar att orken räckte till ett kort besök, sedan blev tystnaden efterlängtad och horisontalläge eftersträvansvärt.



I tystnaden finns nog saknad efter det som inte tyst är!