Mellan lek och verklighet

När skriftställaren för  månader sedan beslutade att börja blogga, hade han en föresats, att bara skriva när lusten att skriva fanns.
Just nu finns ingen lust!
Allt för mycket RL hämmar det lustfyllda att skriva.
Allt för lite SL ger inga uppslag till att skriva!
Men var mer då i SL, skriker folk!
Den tiden kommer , tänker Skriftställaren och tuggar frustrerad på pennskaftet.

Dagen i Arosstrand har börjat kallt. Kyliga vindar har letat sig under lagren av värmande plagg.
Den ludne har luktat på otaliga slarvigt markerade gula asterisker i den vita nederbörden.
Verklighetens människor har mötts på upplogade gångbanor.
Rimfrostord värmer inte frusna själar.
.
Meterhöga snövallar förvandlat kända gångbanor till labyrintiska irrgångar.

Irrgångar i gränslandet mellan verklighet och en spegelvärld.
Bloggars självgoda kommentarer om egen viktighet, där en spegelvärld tycks mer verklig än den verklighet, som trots allt bör vara den mest verkliga verkligheten.
Overklighet blir verklighet.
Drömmar om det som kunde vara blir mer en sann verklighet!
Lev drömmar.
Fly verklighet.
Vi ses säkert i den vägkorsning där verklighet möter fantasi och drömmar!

Osorterade tankar från en trasig protfölj

Skriftställaren har varit , som P Lagerquist uttryckte det, Gäst hos verkligheten !
Det har skurats det har fejats. Kungens lilla piga skulle väl ha funnit sig till rätta i hans lilla palä.
Det har promenerats med luden saambo bland snöhögar. Plogade gångvägar med meterhöga vallar blir till en labyrint av frostiga irrfärder.
Utanför bostadsområdets ATG-ombud står rökande V75 fantaster och diskuterar ivrigt vad göra med den hägrande vinsten.
Inflyttad iranier ska köpa den den flotta bilen och på dolda vägar ta sif in i Iran för att hälsa på åldrig moder.
Ålderstigen  gentleman önskar lycka till  och framhåller att reperation av sommarstuga står högst på hans åtgärdslista, då rätta hästar spräng målsnöret som vinnare.
Hotellets förgård är befolkat av tonåriga tjejer, som dricker festis och äter kexchokolad.
Å vilken söt hund!
Är det en samojed?
Uppiggad av komplimnger viftar den ludne frenetiskt på svansen.
Innebandyturnering avslutad och nu ska de unga tillbaka  till Lidköping och den grå högstadievardagen.
Bottenvåningen på servicehuset innehåller några lägenheter, som den förbipasserande kan titta in i. Russinskrynklig farbror med starka glasögon ser uppslukande in i tevebildens inbjudande förtrollande värld. Halvnakna kvinnor i plymer och frukthattar sprattlar i teverutan. Huruvida den russinskrynklige dreglar framgår inte.
Det är bra det finns en verklighet som är verklig. Där folk lever sina drömmar efter det mått av talang de fått. Ett andsra liv, där drömmar om det man inte kan eller inte är blir viktigare än den verklighet, där man är den man är, känns allt mer mindre lockande!
I den virtuella verkligheten finns tack och lov personer som är riktiga, dem värdesätter skriftställaren!

Samtal tidigt en söndagsmorgon

Herr Skriftställare vaknade varje morgon finnandes filt med tillhörande lakan försvunnit under natter. Denna söndagsmorgon var inget undantag. Han fann den ludne i köket inredande en boplats med den filt och bifogade lakan, som så mystiskt försvunnit. Efter lämpliga bannor och återställande av ursprunglig sovplats drack herr Skriftställare en kopp kaffe. Han kände hur livet sakta återkom!
Han kopplade den ludne och med ny aptit på vad agen skulle bjuda styrde han stegen mot den Napoleon Johanssons café.
Hann fann några av vännerna ivrigt inbegripna i ett samtal. Då och då hördes också ett sörplande ljud av kaffedrickande.
- Jag blir så förundrad varje gång jag ser hur barnen går upp i sina lekar, sade den alltid korrekt klädde ungdomspedagogen Kartede! De blir verkligen sina hjältar och idoler!
- Jo, men det är väl en av barndomens välsignelser, sa den före detta modellen Tyra Kilison, det är ju deras sätt att forma en identitet, utforska vem de egentligen är eller ska bli!
- Det är inte bara barn och ungdomar som lever så, sa den alltid allvetande konsulten Per-Allan Solknut! Flera arbetsplatser jag besökt har det alltid funnits vuxna, som med en liten detalj eller med val av klädsle o dyl, visar att de egentligen ville vara någon de inte är! Jag minns försäljningschefen på en större chokladindustri, som varje fredag eftermiddag bytte om till elviskostym och satt på sitt kontor och spelade Are you lonely tonight på en kam!
- Haha, skrattade Napoleon, som passerade med ett fat nygräddade äppleknyten, du menar Bosse P, ja jag har mött honom med. Han kom hit engång iförd såväl vi presletutstyrsel som gräddrosa Cadillac. Men han var nog inte möblerad som andra där uppe i hjärnkontoret, avslutade han sitt inlägg och uppslukades av cafét inre.
Herr Skriftställare noterade på sin laptop vad de morgonkaffedrickande vännerna avhandlade och mindes vad hans kusin betendevetaren Franz-Gösta brukade påstå.

" Även vuxna behöver ett rum där deras fantasier och drömmar kan bearbetas. Där de kan leva ut sina drömmar om att få vara den de ville vara men aldrig blev. Många betalar dyra arvoden, för att ligga på min soffa och berätta om detta. Andra sköter det själva på sin kammare. Det viktiga är att vi terapeuter hjälper dem att balansera dessa drömmar, så de inte kommer att leva i en lögn. Deras fantasier får ju inte gå så långt att de skadar andra. Alla tycks dock behöva ett utrymme att få leva ett andra liv..."