Nu har han gått in genom porten,

som enligt Dan Andersson " ingen mer går ut "!
Jag minns från tidigt sextiotal en skoltävling i friidrott på Olympia i Helsingborg. Ja då hade ännu denna arena kolstybbsbanor runt fotbollsplanen.
Vi som skulle tävla i sprint, tittade med förundran på den storväxte från Malmö. Han var bra mycket större än oss andra spinkiga i de första tonåren. Björn hette han och var en hejare på att springa fort. Vi var helt utan chans.

Det var med förvåning, som jag några år senare läste om Ricky i tidningarna. Han hade blivit ännu mer muskulös och svingade med äran diskus och stötte kula !
Men visst var det Björn, som numer hette Ricky och som så utklassat oss i sprinttävlingar!
Cirka 25 år senare på Arosvallen i Västerås stötte jag på honom igen. Han var ganska butter, men sprack upp i ett varmt leende, då jag påminde honom om skoltävlingar på på sextiotalets början! Vi skakde hand och utbytte några ord.
På kvällen lite senare hörde jag på nyheterna att han läxat upp dåvarande förbundskaptenen Anders Borgström, om nu inte minnet sviker mig! Han hade till och med givit förbundskaptenen en hurril!
Jag kommer ändå att minna Björn Rickard Bruch som en varm och rolig person.
Minnas allt det han betytt för svensk idrott!
Nu har du äntligen fått frid!
Nu blir det nya rekord, där du nu är!

Ett felsteg eller hur Skriftställaren tappa fotfästet.

Dagens början var int på något sätt olik andra dagars början. Den ludne sambon tycker fortfarande att solens uppgång är den tid då en första dräneringspromenad bör äga rum.
En sådan genomfördes med all nödvändig vakenhet. Visst kan man promenera med luden sambo halvsovande, mer är inte nödvändigt arla om morgonen.
Hemkomsten till trevna stugan var helt odramatisk. Zoegas Intenzo doftade gott från köket. Två smörgåsar bereddes och ett glas juice fylldes. Morgontidningen slölästes och befintlig Suduko löstes. Skriftställaren vägrar dock insända lösning på problem, som kan lösas via besök på Sudukowebsidor. Det är resan som är mödan värd, citerar skriftställaren i tanken en känd dikt!
Efter intagande av dagens första måltid kände Skriftställaren hur livsdandarna fyllde kropp, tanke och själ. Visserligen gjorde en lättare sommarförkylning morgonen mindre njutningsfull.
Den ludne behagfullt utsträckt och njutande tuggande så kallad  Dental Stick!
In i badrummet med hurtig längtan efter att få begjutas av spridda vattenstrålar.

Plötsligt utan någon som helst förvarning, gör Skriftställaren en vågrätt volt i duschlokaliteten. För ett ögonblick upplevs ett totalt vertigo. Höger fot  är hastigt och mindre lustigt på samma höjdnivå som anletet. Två armar flaxar vilt i sitt sökande efter någon form av balans. En annan tentakel söker förtvivlat efter stadigt fundament.
Efter vad som tycktes vara en evighet återfinner Skriftställaren sig själv flitigt betäckande badrumsgolvet. Någon sticker honom i sidan med en rostig förskärare. Med minnen från fornstora dar, då lekamen ärofullt med vighet och blixtsnabbt förflyttade spå olika sportarenor, känner han igen vad en lättare mjukdelsskada är.
Dubbelvikt av smärta förpassar han sig med gutturala smärtutrop till tevesoffan. Den ludne rusar fram i hopp om att Skriftställaren funnit en ny lek.
Nu är så inte fallet och med huvudet på sned uttrycker den ludnes ögon en viss sympati och snart totalt ointresse.
Varje vridning av överkroppen sänder smärta genom kroppen. Varje liten sommarhosta utlöser höga aj-skrik.
Efter ett tag så känner han den molande  värken i  magmuskler. Under en längre tidsperiod prövar han olika sitt - och liggställningar som begränsar smärtan.
Trevligare och mer nyttig morgongymnastik kan utföras!
Men tappar man fotfästet arla om morgonen, så får man inse sina begränsningar ....

Varför har ingen tänkt på detta förut?

Skriftställaren har gett sig in i bilproduktionsvärlden.
Nu kan det ju från mer kunskapsfyllda personer göras invändningar om klokskapen i detta. Men skam den som ger sig, tänkte Skriftställaren och skissade med viss framgång de första innovationerna.

Namnet var givet redan från början! Ska man producera en ny bil ska namnet både vara lite exotiskt och ha ett hemtrevligt surr! Så folk av frejdad stam och andra bered er på årets bilhändelse, när den självgående TIA BRUM släpps fram på höstkanten!
Vadi består då det revolutionerande? Därom torde nog de lärda tvista och i åratal framöver diskutera.

Man tager en vanlig bil vilken som helst. Låter någon begåvad plåtformare banka skiten ur karossen, så att ingen kan igenkänna dess ursprung. Givetvis ska förbränningsmotorn bytas ut mot en eldriven motor. Bänkprov har påvisat, att man nog ska kunna press ut en 150 kilometer per laddning. En kapabel dator installeras i bilen och finurligt sammankopplas med elmotorn. Det är viktigt att datorn har en usb-port.
Ett USB-minne instickes i datorn.
Sedan tar man och kör själv till de mest frekventa resmålen. Låter varje liten svän och hastighetsförändrin, inbromsing och accelaration lagras i datorn, för vidarebefodran till USB-minnet. Från någon av de större bilfabrikanterna stjäles automatisk ibromsning och fickparkering!
I USB-minnet finns nu efter ett par dagars flitig körning, rutternas till avlägsen billighetsaffär för matvaror inprogrammerad. Likaså färdvägen till de från hemmet flyktade ätteläggarna, samt andra mer eller mindre viktiga resmål. Kompatilbel med de flesta GPS-guiderna har bilen även lärt sig att välja alternativa färdvägar i händelse av varaktigt hinder på den primära färdvägen!
TIA BRUM motsvarar alla förväntningar.
Alla dina resor på USB-stickor! Reprisera din färd när helst du så behagar!
Den serverar även en Latte med riskaka om färden varar över 30 minuter!
Det är en lisa numer att ljudlöst färdas mellan den trevna stugan och valda resmål.
Dock... hallå, kan någon hämta Skriftställaren på Supermarknadens parkering.
Glömde programmera in hemfärden!

Naturen bjöd på rojalistisk morgon

Skriftställaren vaknade plötsligt. Som skjuten ur en kanot, fann han sig plötsligt i lodrätt ställning. Fönsterrutorna skakade ännu av den himmelska krevaden. Den ludne sambon, som i vanliga fall intar en avvaktande hållning gentemot krevader och ljusfenomen, visade denna morgon ingen som helst tveksamhet. Här skulle det ut och promeneras. Regnplagg letades fram. Så började denna morgon sicksackande väjande för regnvattenfyllda pussar.
Den ludne tittade på Skriftställaren och hans gutturala ljudande kunde tolkas som en erinran om mötet mellan den  lokale lustigkurren och dåvarande kungligheten Oscar II. Kung Oscar tilltalade den lokale ordlekaren med frågan:
- Jag har hört att Herrn är lustig och blixtrande snabb med lustifika repliker!
- Blixtrar den så åskar den andre, ljöd det snabba svaret!
Det var väl detta, som var det enda rojalistiska, denna morgon kunde bjuda på. För nog både åskade och blixtrade det.
Det var både kyligt, blött och ljudligt!  Med vatten rinnande från det kvarvarande håret ner innanför regnjackans kraglinning utbrast Skriftställaren i fuktig frustration:
- Men Naturen hur mås det egentligen?
Döm om de morgontidiga parets förvåning när Naturen blixtrande snabbt replikerade:
- Det knallar!

Blir det så här, när regeringen förbjuder sitt folk titta på MTV?

Råkade se denna Video, när jag slötittade på Ellen De Generes talkshow!
Delar gärna med mig!
I vart fall mer gulligt än någonting förmedlat i vanligen förekommande musikprogram!
AWESOME!

AIRPLAY - Musiktips

... å långt in på 90-talet sökte vi med ljus och lykta efter inspelningar med AIRPLAY... !
Någon LP från någon i Japan pressad upplaga lyckades vi Spåra. Men visst håller de än idag, snart 30 år efter första utgivningen!

Festen är över....

och andra noteringar i kanten!
John Higgins visade med tydlighet att gammal är äldst! Han besegrade sin unga utmanare, Judd Trump, i en spännande snookeruppgörelse under måndagen. Snooker, detta ädla spel på den gröna filtmattan , detta den gröna filtmattans sudoko! Nu får vi, som uppskattar detta spel fyllt med finess, strategi, bollkänsla, vänta till juli månad, då nästa turnering spelas!
Så har då åter juryn för Polarpriset blundat. En mer riktig beteckning är "slått dövörat till". Återigen har man lyckats förbise Paul Simon och Brian Wilson. Genast ska framhållas att ingen skugga ska falla på Patti Smith. Hon har genom decenier varit en förgrundsfigur för den moderna musiken. Kraftfulla texter musik fylld med power!
Good Vibration, säger bara den. Bara arrangemang och nydaning i användandet av ljud borde vara värt ett Polarpris.
Paul Simons musikaliska resa sedan mitten av sextiotalet har fört honom från engelska och amerikanska influenser över sydamerikanska upptäckter och sydafrikanska influenser.  Men stilla lever hoppet vidare att någon av dessa två musikaliska giganter ska uppmärksammas av polarjuryn!