tisdag 3 maj 2011

Festen är över....

och andra noteringar i kanten!
John Higgins visade med tydlighet att gammal är äldst! Han besegrade sin unga utmanare, Judd Trump, i en spännande snookeruppgörelse under måndagen. Snooker, detta ädla spel på den gröna filtmattan , detta den gröna filtmattans sudoko! Nu får vi, som uppskattar detta spel fyllt med finess, strategi, bollkänsla, vänta till juli månad, då nästa turnering spelas!
Så har då åter juryn för Polarpriset blundat. En mer riktig beteckning är "slått dövörat till". Återigen har man lyckats förbise Paul Simon och Brian Wilson. Genast ska framhållas att ingen skugga ska falla på Patti Smith. Hon har genom decenier varit en förgrundsfigur för den moderna musiken. Kraftfulla texter musik fylld med power!
Good Vibration, säger bara den. Bara arrangemang och nydaning i användandet av ljud borde vara värt ett Polarpris.
Paul Simons musikaliska resa sedan mitten av sextiotalet har fört honom från engelska och amerikanska influenser över sydamerikanska upptäckter och sydafrikanska influenser.  Men stilla lever hoppet vidare att någon av dessa två musikaliska giganter ska uppmärksammas av polarjuryn!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar