...men det är en oskriven regel!

Skriftställaren satt i skrivarlyan och nafsade betänksamt på den ej formerade ändan av en blyertspenna.
Det smakar torrt trä, tänkte han i en paus över funderandet på vad som är en oskriven regel.
Det mest utmärkande för en sådan outtalad regel, oskriven regel måste vara att den aldrig blivit skriven och formulerad. I den stund den blir formulerad och nedtecknad är den ju inte längre oskriven!

Har ni, eventuella läsare av denna blogg någonsin funderat på , vem har lärt er hur bete sig när man åker man hiss?
Ju fler som ryms i en hisskorg desto mer likriktas beteendet. Något obekväm intar man position med näsa riktad mod utgången. Ett förstulet , måhända säkert ögonkast mot den skylt som förkunnar hur många personer , som får färdas i denna hiss och hur mycket den sammanlagda vikten vara. Sneglande på medpassagerare, försök att uppskatta vikt. Glöm inte medhavda kollin. I huvudet räkna ut hur stor vikt dessa passagerar med bagage sammanlagt väger.
Mannen som, svettas ymnigt, ögonlock som rycker spastiskt.
Har han måhända kommit till resultatet att den sammanlagda vikten är för stor. Räknade vi själva fel?
Eventuella läsare! Du kan säkert komma på fler sådana oskrivna regler, som styr vårt flockbeteende. Komma på fler regler, som vi passivt lärt, utan att vara medveten om inlärningsprocessens var när och hur!
Må er torsdag bli fylld av positiva saker, som berikar och lyckliggör er!