The flight of the fly.... I was drunk!

Exalterad av morgonens första värmande solstrålar flög en fluga flugljudande runt i Skriftställarens trevna lya.
Med blicken följde Skriftställaren flugans luftakrobatiska övningar, när plötsligt den flimrande tevebilden fångade hans uppmärksamhet.
Ett program om svenskhet, där fryntlig programledare förnumstigt konstaterar att svensken är osäker, konflikträdd och lagomsträvande.
En på gatan intervjuad kvinna säger apropå firmafester, personalfester att svensken tror han för elle rhon får säga och göra vad som helst och sen ursäktande säga..." det räknas inte, för jag var full".
Skriftställaren försjönk i grubblerier över sina landsmäns varande.  Han erinra sig en mångfald av dylika fester, där dagenefterångern uttrycktes i ursäkter... "jag var full"! Under rusets inflytande gjorde och sade de saker de aldrig vare sig skulle säga eller göra på nykter kaluv. Ruset förlåter så mycket, tycks de tänka! med ruset som ursäkt frånsäger de sig sitt eget ansvar för sina handlingar!
Skriftställaren funderade på om det inte på digitala sociala mötesplatser finns ett "digitalt rus", där människor gör och säger saker som de aldrig skulle göra eller säga på nykter kaluv, dvs i de verkliga livet!
Det "digitala ruset" legitimerar våldförande på upphovsrättslagar, varumärkeslagar. med mera. Det "digitala ruset" rättfärdigar förföljelse och ofredande!
Eller är det så att alla vi som på ett eller annat sätt förväxlar att leka sin dröm med att leva i lögn, förnekades rätten att leka med "klippedockor" när barndomen ännu var närvarande!
Hur mycket säger det liv vi lever i "digitalt rus" om vår karaktärsdrag son riktiga levande varelser?
Med självförakt slänger sig Skriftställaren in i den värld där han digitalt berusad i vart fall försöker minnas vem han är och vad han står för! Återkommande misslyckandes... förlåt, jag var digitalt full!