fredag 28 maj 2010

Är ett bröllop mer speciellt än ett annat bröllop?

Skriftställaren satt bekvämt tillbakalutad i läsefåtöljen framför en vänligt värmande sprakande brasa. Han kliade tankfullt den ludna sambon bakom örat. Det nationella utbudet av avisor, inte bara "the yellow press", frossade i spekulationer om ett bröllop, som tydligen ska äga rum den 19 juni.
Inte sedan koltåldern har Sktriftställaren varit anhängare av detta system med att vissa familjer, släkter ska anses vara för mer än andra. Den gången i koltåldern hade skriftställaren bibringats uppfattningen att dåvarande kronprinsen varje morgon trakterades med drickchoklad med hårt vispad grädde och toppat med mandelbiskvier. Det var något eftersträvansvärt!
Han smålog när han tänkte tillbaka på sitt andra bröllop. Han hade känt damen i fråga någon månad. Hon var asylsökande sydamerikanska. Han hade bistått henne med råd och hjälpt henne formulera de skäl hon behövde angiva för att få uppehållstillstånd i Sverige. Men utsikterna var mörka. Ett svenskt statsråd hade på ett cocktailparty fått försäkringar av sydamerikansk diplomatisk personal, att allt var lugnt i landet i fråga. Inga gerillarörelser! Narkotikakarteller var en myt!
Genom kontakter såväl inom en motståndsrörelse väpnade gren, som med landets kriminal och säkerhetspolis skaffades dokument fram! Kontakter inom berörd svensk myndighet kontaktades och bearbetades. Men förgäves! Det enda som skulle kunna rädda den asylsökande var giftermål med i sverige varaktigt boende person. Skriftställaren fann den asylsökande kvinnan intagande, ålderskillnaden tilltallade skriftställarens fåfänga och de hade inga problem att kommunicera, kontaktades en präst för så kallad "nödvigsel"! Dagen efter beslutet, slutade skriftställaren sin arbetsdag vi lunch.Ett hastigt besök hos en juvelerare resulterade i inköp av ett diamantförsett fingersmycke.  En hastig lunch av snabbmat intogs cyklande. Hemkommen snabbdusch och påtagande av en sedan många år obrukad kostym. Tillsammans med  berörda vänner besöktes prästens bostad och 20 minuter senare  uttågade det nu äkta och bikulturella paret! Inga korteger och inga främmande statsöverhuvud var närvarande. Bröllopsvals existerade inte, däremot tråddes en enkel salsa efter den hastigt uppdukade buffen.
Genom goda kontakter inom den berörda svenska myndigheten  kunde viss formalia angående permanent uppehållstillstånd vid äktenskap med i person varaktigt boende i Sverige kringgås!
Det som nu betecknas som årets eller till och med århundradets bröllop borde få vara som vilket bröllop som helst. Det är Skriftställaren totalt egalt  vilka ceremonier som ska ingå eller inte ingå. Skriftställaren har rysligt svårt förstå att denna vigsel är så speciellt märklig! I vart fall inte mer märklig än vilken annan vigsel!
Låt deras bröllop bli deras bröllop!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar