Skriftställaren satt på trappen och njöt morgonens värmande solsken.
På den lilla grästäppan spankulerade en björktrast och drog förstrött upp en frukostmask.
I fjärran hördes höga röster från lekande barn. Barn som inspirerade av morgonsolen övergett tevespel och Disneydags.
Skriftställaren njöt en kopp Zoegas Inenzo och väntade på att vännen Perla skulle vakna.
Lördagkvällen hade avnjutits framför teven och musikprogrammet "Körslaget".
De hade förundrats över TEAM Mojjes intensiva körsång. De hade än en gång imponerats av TEAM Picassos täta körklang och följsamma körkoreografi. De hade båda trott att TEAM Strömstedt var den kör som skulle få lämna tävlingen. Samtidigt är det förvånande hur mycket en trallvänlig melodi kan betyda mer än körens duglighet.
- Det är dock härligt, hade Perla anmärkt, att live musik hur erbarmlig den än är alltid låter så mycket bättre än alla dessa som uppträder till inspelad musik och sång. Har man lyssnat till en inspelning, så ska det mycket till att nästa lyssning ska ge något mer.
Skriftställaren hade nickat i samförstånd.
Nu var dock lördagen historia och söndagen var här. Solen sände hopp om att vintern äntligen fått vika.
Kung Bore får gå i sommaride.
Midsommargrevar och vårälvor får ta över.
Skriftställaren, strök betänksamt med handen över morgonstubben och funderade över en kalejdoskopvärld, där former och färger fritt får virvla runt.
söndag 11 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar