fredag 7 augusti 2009

Så är det att jobba på egna ben


Skriftställaren han håller på att flytta han. Ger inte mycket tid att författa skrönor elle rpå annat sätt vara delaktig i den digitala världen.
Senast nytt från den plötsliga men nu i hans tycke, långvariga proceduren att flytta, är han han för tillfället bor på två ställen.
Skriftställaren bar en låda med en massa manuskript, till en gång hållna föreläsningar. Han såg inte stolen, som av någon anledning inte fanns på sin ursprungliga plats. Långsamt , som i ultrarapid faller skriftställaren framåt. Att säga att livet passerade revy för hans ögon vore att ta i, men en del tankar om hur detta ska sluta fladdrade förbi innan han nådde golvet. Den felaktigt placerade stolen uppgav ett stridsrop , obelåten med den behandling den utsattes för. Den slängde sitsen all världens väg. Tog spjärntag mot väggen och vände en skarp kant mot skriftställaren underben.
Oförmögen att röra sig, med en smärta i benet som inte går att beskriva paralyserade skriftställaren. Ja ni som någon gång blivit sparkade på smalbenen av en järnförsedd srbetarstövel kan nog föreställa er.
Den ludne sambon upp fattade genast situation; Se husse har hittat på en ny lek. Som ett skott glatt skällande stormar den ludne fram till den slagne Skriftställaren. Bescikelsen lyste ur hans ögon när han insåg att den fallne, var slagen till slant.
Kvidande reste han sig upp. Skakade på kroppen. Stödde prövande på benet och skrek högt av smärta. Den ludne hoppa lika görfart hpgt som hussen hans hade ont.
Nu var det väl tur att Herr Skriftställaren lärt sig linka i SL, för linka är vad han gör just nu!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar