Eftermiddagen i Arosstrand var lugn! Sömnigheten låg som en luddig yllefilt över staden ich dess innevånare, Det minsta lilla flyfä njöt siesta i npgon avlägsen vrå. Myrorna orkade knappt dra sitt strå till stacken.
Hos konditormästare Napoleon Johansson var det dagsfärska brödetsakta lurande påbörjat sin förvandling till reavara. Fluffiga gräddbakelser är inte längre fluffiga. En sloknande bästföreattityd har bemästrat sig deras utseende!
I bersån återfann Herr Skriftställare en sömnig sportredaktör,som hade abstinens av det numer avslutade atletiska spelen i Berlin! En viss upprördget kunde dock förmärkas i den artikel han hamrade ner på den gamla portabla remingtonmaskinen!
-Hörrdu skriftställare, sa han något exalterat men mer sömnigt, det är ett evigt tjatande om den där Bolten, som utropas till vår globs snabbaste man. Men vad sjutton, fortsatte han, om en man behöver ta mellan 15 och 20 steg mindre än sina medtävlare, så betyder ju inte det att han rör påkarna snabbare! Nä världen snabbaste är nog han som kom tvåa, talade han agitatoriskt, nu minns jag inte om han var gay eller hette Gay. Den mannen hade 5% snabbare rörelsehastighet på sina påkar än den som vann.
-Gay sa du, sa en nyvaken från siestaslummern bloggare Ville Skakspjut. Undrar om han är son till Git Gay, se det var en primadonna det, fortsatte han och försvann in den halvvaknes drömtillvaro.
Denna kortvariga aktivitet av bilateralt meningsutbyte var det enda som störde eftermiddagslugnet i den lilla staden vid Trängtjärns strand.
Herr Skriftställare lägsnade hastigt av sig och sökte sitt eget sällskap under en lummig ölandstok. Bäst så tänkte han!
Konstaterande att det inte alltid är den snabbaste som kommer först i mål, är en skröna värdig en fabelförfattare!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar