Remarkabelt Rån i Arosstrand

Stämningen i Arosstrand denna kylslagna septembereftermiddag var förtätad. I det fall du,kära läsare, var försedd med förskärare hade det varit möjligt att skär tunna skivor av stämningen och sälja som isoleringsmaterial.
Vadan detta, frågar sig nu den uppmärksamme läsaren.
En fullt berättigad fråga och det är Herr Skriftställares uppgift att nu försöka bringa klarhet i detta!

På förmiddagen fick polismästarinnan Klara Brottén ett SMS på sin tjänstemobil! Det var från kollegan i Ruteniens huvudstad. Informationen var tydlig, det fanns starka misstankar att ett rån mot Arosstrands fruktindustri, Plommon gör Glader, skulle ske innan öppningsdags. Plikttrogen som alltid så placerade Klara Brottén sin två poliser utanför fruktindustrins entré. Disponenten och greven Bärtil Moltke bjöd de morgonsura och trötta poliserna på egenhändigt kokt saftsoppa.

Då fruktindustriarbetarna strömmade in för dagens arbete och inget ovanligt inträffat återvände de nu mer än sura och hungriga polismännen till stationen för den traditionsenliga tisdagsfrukostbuffén.

Klockan 10.03 exakt landade en luftballong på taket till Plommon gör Gladers industrilokal. Fem svartklädda maskerade män, beväpnade med såväl ärtrör som slangbella, krossade glaset till ett ljusinsläpp. De fällde ut en medhavd höpfällpar aluminiumstege och försvann i fabrikens innandöme. Vad som därefetr skedde har inte gått full klarhet i. Då arbetarna där ännu är i chock. Det synes dock som de hotats med slangbellor och anmodats sätta sig på huk med enarmen uppsträckt mot taket. Med militär precision har sedan de fem svartklädda maskerade männen länsat fruktindustrins lager på astrakaner och skuggmoreller. Därefter har de återvänt samma väg som de inträtt i lokalen.
Exatkt klockan 10.09 lyfte luftballonegn från fruktindustrins tak. Dånet från varmluftsfläkten tilldrog sig intresserade blickar från flera av stadens invånare. De beundrade den färgglada luftfarkostens avfärd.

10.06 har ett ingående samtal registrerats på Arosstrands polisstation, som anmodar polisen att skyndsamt komma till fruktindustrin. Det har då visat sig att stadens polisbil var obrukbar. Någon hade stoppat en okokt potatis i avfgasröret. Spingande med en kyckligvinge i ena hande sprang en av polismännen mot fruktindustrin. Den andre hade skyndsamt begett sig hemåt för att hämta sin cykel. Men förgäves de båda anlände nästan samtidigt och kunde bara se den färgglada luftballongen försvinna mot mot horisonten.

För den församlade presskåren konstaterade polismästarinnan, att dettta var utan tvekan ett dåd av den fruktade internationella äppelknyckarligan. Vår beredskap var god, fortsatte hon och hade inte någon illvillig person, troligen utländsk motorexpert försatt polisbilen i obrukbart skick, hade rånet kunnat stoppats. Klara Brottén dementerade alla presskårens insinuationer om att polisen föredragit frukostbuffé framför aktivt polisarbete.




- Nu kommer stadens invånare bli utan astrakancider, sa Bärtil Moltke och svingade hotfullt en flaska päronsaft mot en inbillad fiende.

Det var vetskapen om dett uteblivande av stärkande fruktsaftsintag, som lade sordin på denna septemembereftermiddag. Även staden småfåglar kvittrade mindre glatt, då de visste att skrovmål på jästa fruktrester skulle utebli.