..med ett host och ett snörvl

... vaknade Herr Skriftställare denna morgon.
Tror aldrig han kan lära sig att tycka om vara sjuk. Det är en pina. Krafter försvinner. Det som med viss yvekan borde göras, blir definitivt inte gjort. Han vill inte på något vis påstå att pedantisk ordning är ett varumärke för hans dagliga liv, långt mindre nu.
Vägen från diskbänk till diskmaskin synes om möjligt än längre.
Gårdagskvällens dräneringspromenad med den ludne sambon genomfördes med ren viljestyrka. Den ludne, något konfunderad av de sävliga rörelserna, avstod från thirrusningar mot närmsta teakoljefläck. Sympatiskt empatiskt traskae han snällt vid sidan. Bara kortare utflykter för dränering av systemet gjordes.Feberfritt, men matt. Hostig och snörvlig. Torsdagen går i sakta mak. Mattheten finnes , men diskbänken rensad. Diskmaskin påfylld. Ett paket med  ärtsoppa värmdes och  ett paket tärnad bacon stektes hastigt och ökade på köttprocenthalten i köpesoppan. Det värmde efter ännu en promenad i ett väder , som jämfört med de sista dagarnas kyla, närmast kan betecknas som dagsmeja.
Herr Skriftställare må ha missat såväl julgransplundring som övrig gemenskap i det andra livet, men  hälsan i det första må få gälla som viktigare.