Läste alldeles nyligen vännen Loos artikel om att inget hat att göra. Må då säga den flickan har berättandet i fingrarna. Blev inspirerade. Satte sig i en ring på golvet och börja fundera. Inte på vad som gör honom glad, men på vad han har att göra.
Får väl erkänna att SecondLife-besöken blir det allt kortare och allt glesare emellan! Det beror inte på ointresse utan det nyligen uppkomna sanningen.
Herr Skriftställare ska flytta.
Från husets höjder och spaciös lägenhet ska han förflyttas till bottenvåning och en mindre spaciös lägenhet.
Det har börjats förberedas! Böcker är packade i papperskassar, lagom tunga för att kunna bäras, utan att skada ryggen. Inte bokryggen, utan Herr Skriftställares.
Serviser har omslutits av papper, del för del och packats i kartonger. Skåp har torkats ut.
Bokhyllor demonterats för att pö om pö kunna flyttas till ny position!
Den ludne sambon har med stigande förvåning konstaterat att golvutrymme minskats. Yta för ystra hopp och avlivande av trasa har minimerats. Suckande har den ludne åsett Skriftställarens flängande mellan kartonger och demonterade möbler.
Telefonsamtal till stadens atletklubb, med erbjudande om gratis träning har gjorts. Ekskåp från 40-talet och dito matsaslbord är inget man lyfter själv, konstaterade Skriftställaren, nöjd med responsen från atletklubben.
Den till en ö utvandrade skriftställaresystern mejlade och erbjöd generöst två semesterdagar som hjälp. Herr Skriftställare hoppas att den hjälpen ska vara i minsta laget och istället umgänge på den blivande uteplatsen ska fylla dessa semesterdagar.
Med tanke på att Prinsessan eventuellt vill hjälpa till att flytta, så har plastpåsar med lämplig vikt packats.
Kära bloggläsare ni lär få följa Herr Skriftställares flytt bestyr i denna blogg. Eventuella krossade krasade föremål komer att registreras. Hur var det ordspråket löd? "Man kan inte flytta utan att krossa ett glas!" ?
onsdag 29 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar